Mamma och jag åkte in till stan igår och tittade på körsbärsträden i kungsan. 
Mamma <3
Hittade en intressant gubbe. Klick.
Vackert.
Mamma fixade överraskningspicknick för mig i solen med mina fina vänner och familj. Massa presenter och god mat senare åkte vi hem till mormor och fikade på min födelsedagstårta som jag bakade kvällen innan tillsammans med Magdi. 
Han och jag gick ner till vattnet och njöt av solen en stund. Äntligen är våren här, vilket jag firade med vittsippsplockning!
Så var man 20 år. 
Jag firar porslinsbröllop med mig själv och har flera fotoalbum att bevisa det med. Det känns inte lika ångestfyllt att fylla 20 som att fylla 18. Jag vet inte varför men på något sätt är jag inte lika rädd för framtiden längre. Den får komma bäst den vill, bara jag slipper tänka så mycket på den. 
Jag tittar bakåt i tiden och kommer ihåg allt jag ser som om det vore igår, känner sorg och glädje och tacksamhet för de händelser jag har upplevt genom mitt än så länge relativt korta liv. Jag ser min farfar le mot kameran och förvånas över att han ser ut som jag kommer ihåg honom och jag drömmer mig bort till en tid när Sofie och Martin var mina grannar och vi lekte varje dag om vi fick. 
Nu är allt det där förbi, allt det som jag tog för givet när jag var liten är blott minnen nu. Det är dags att skapa nya minnen att bevara i ett fotoalbum någon gång i framtiden. Som jag kan ta fram och titta på och drömma mig tillbaka till. Men det är då, nu är nu.
Eftermiddagens väder har lyst upp mitt sinne. Även morgonens väder uppskattades av mig. Älskar regn. Det är så friskt och skapar rörelse i naturen. 
Klart slut.

Jag tittade på dokumentären "Fel tid, fel plats" som handlar om några utvalda offer för attentatet på ön Utöya den 22 juli 2011.
De nämnde inte namnet på mördaren en enda gång under programmets gång.
Mitt filosoferande när jag ligger här i sängen leder fram till en slutsats.
Vi ska inte nämna namnet på förövaren som mördade och skadade otaliga människor och, med de, deras familjer och vänner. Vi ska dock inte göra det av rädsla för monstret, utan för att han inte ska slösas andetag, tanke eller ens en enda stavelse på.
Historien har lärt oss att man ska lära av den, men vad lär vi oss? Historien, som ska lära oss att inte upprepa den, lär oss snarare att upprepa den. Det jag har lärt mig är att det inte finns någonting som kan stoppa ondska. Inte ens historien.

Kommit hem från en nio kilometers promenad runt flygplats, kyrka och villaområden. Nu är mina ben trötta och går inte mer än till köket och tillbaka till soffan. 
Solen skiner och man kan gå utan tjocktröja om man känner för det. Nu kommer våren. 
En händelserik vecka. 
I tisdags var det den nionde april och Magdi och jag hade varit ihop i nio månader. Kvällen spenderades hemma hos Rebecka där vi repade inför vår premiär på torsdag. 
I onsdags fyllde älsklingen tjugo år och fick frukost på sängen av mig klockan kvart i fem på morgonen. Det är smått omänskligt att gå upp så tidigt. Tur att man fick lägga sig och sova igen och att födelsedagsbarnet bestämde sig för att ta en liten sovmorgon. Vi jobbade hela dagen och på kvällen gick vi till "Den Gamle och Havet" och åt en fin födelsedagsmiddag. En fotobok med bilder från vår femmånadershelg i London samt ett par hängslen blev fina presenter och så var det med den tionde april i år. 
London <3
 
De sista två dagarna på veckan har jag jobbat och repat. Det gjorde den här lördagen till en vilodag. 
Nu ska jag ta mig igenom nästa vecka också. Men vi börjar med söndag. 
Det går upp och ner som en berg och dalbana här hos mig. 
Nu skiner solen i alla fall och ikväll ska jag hem till Carro och äta grillat. 
Min lilla prinsessa. 
Och nu är påsken slut så mamma har plockat bort påskriset från balkongen. Väntan på den riktiga värmen kan börja. 
Nu har det gått en tid och jag börjar må som jag brukade göra när jag mådde bra. Verkar som att de flesta har hamnat i någon slags vinterdepresion den här vintern, och även jag. 
Idag är det långfredag och mamma och jag har flugit omkring. Vi flög inte till blåkulla utan till Bromma Blocks och shoppade lite. Kom hem med klänningar som jag kanske inte behöver och en och annan onödig pinal till min garderob. Vi åt en väldans god räkmacka på Erssons. Ett helt berg av svenska räkor på ett grovbröd med majonäs och sallad. Helt underbar helt enkelt. 
Resten av kvällen ska det ätas wok och sen bär det av hem till Sara på fest med Heavy Tiger och deras finnekompisar. 
Påskris á la Hjalmarsson.
 
 
Ps. Å, ni som känner för det kan komma till Olearys i Sumpan i morgon klockan 22. Då spelar Heavy Tiger i Stockholm för första gången på väldigt länge och de är grymma. Kom kom! Ds.
Jag fullkomligt ÄLSKAR tulpaner. 
Idag har min älskling stått ut med mig i åtta månader. Känns bra.
Melodifestivalfinal också som ska tittas på med fasa i tankarna. Om Sean Banan vinner förlorar jag hoppet i det svenska folket och kommer skämmas över att vara just svensk när ESC går av stapeln i Malmö. Jag kan våga påstå att jag börjar gråta. 
 
Solen har börjat väcka mig på morgnarna vilket jag faktiskt är tacksam över för nu är jag trött på vintermörkret och den ångest det medför. Jag välkomnar solljuset! Drar upp mina persienner, riktar ansiktet mot himlen och njuter! Nu ska bara kylan och minusgraderna försvinna så att vi kan sätta på oss tunnare jackor och traska omkring på det knastrande gruset i vårskorna.
Hjärnan är fortfarande lite rörig och förvirrad i sin helhet och humöret hänger på så bloggen får vila lite. Jag försöker fokusera på det positiva, som att det är sol och sådär vårigt ljust ute och att fåglarna sjunger. Att man kan se asfalten på vissa ställen. 
 
Ni vet hur det är när man åker och shoppar och man egentligen inte ska ha någonting men man hittar en massa saker ändå som man bara måste ha? Det hände mig idag, igen. Jag köpte två par skor, två nagellack (? jag använder aldrig nagellack), en hårmunk, ett par solglasögon och en tio meter lång girlang med vimplar på. 
Impulsshopparen här. 
Just nu sitter jag och snorar i soffan, tittar på vänner och är hungrig. Ska fixa något att äta snart och det var väl det som häde i mitt liv idag. Klart slut. 
Oj oj oj oj oj. Har inte varit på humär så bloggandet har fått lida. Finns inte heller så mycket att säga om gråa februaridagar på jobbet. 
I torsdags var det alla hjärtans dag. Jag fick en jätte fin rosbukett med fjärillar av Magdi i alla hjärtans dags present och efter det åkte vi till teatern och firade vidare där.