För evigt finns inte.

Publicerad 2012-05-28 23:02:42 i Allmänt,

Det märks att vi i trean tar studenten om en vecka. Korridorerna ser suddigare ut och människor runt omkring är inte lika märkbara som vanligt. Vi umgås mycket mer än vi gjort de andra åren. Det är som att ala känner att det snart kommer att ta slut, något viktigt. Allt är som en dröm som man inte kan vakna upp ur. Tiden går så fort, så fort att den inte ens märks, dagarna flyger förbi och snart är det inte mer än sekunder kvar tills solens strålar träffar våra vit- och kostymklädda kroppar när vi flyger ut ur Östra Reals portar och tar våra första kliv som helt egna personer som inte tillhör någonting. Vi blir för första gången i våra liv helt egna individer och kan välja att göra vad vi helst vill.
Jag vet inte om jag vill eller inte vill eller om jag bara är rädd. Jag vet dock att jag kommer att stå innanför portarna med personer som har varit min klass i tre år och gråta för att jag kommer sakna de. Jag kommer sakna diskussionerna, lektionerna och den eviga frågan "När ska den lämnas in?". Jag kommer sakna att höra Hare Krishna spelas innan varje lektion och jag kommer sakna att skratta åt våra lärare. Jag kommer att sakna.
Även om vi kanske inte ses förns på den eventuella reunionen om några år så kommer jag ändå aldrig att glömma de här tre åren. Jag har sagt det så många gånger men de här tre åren var åren då jag växte upp.
Klockan 13 om en vecka springer den första klassen ut och då är det bäst att jag har vattenfast mascara.

Girls got balls.

Publicerad 2012-05-26 21:16:42 i Allmänt,

Jag har varit ute i skogen idag och kämpat mig fram som gladiatorn Athena i träskmarken. Jag har bokstavligt talat legat med ansiktet i träsklera och haft det i munnen, sprungit tills jag stupat på en äng och frusit. Det har dock varit en upplevelse jag aldrig glömmer och är tacksam äver att få ha varit en del av.
Det var gudomligt skönt med en varm dusch och nu är det straxt ESC som ska avnjutas med mamma i vår mjuka soffa.
Före Efter

Älskar, älskar inte.

Publicerad 2012-05-25 15:22:41 i Allmänt,

Jag läste precis det här inlägget.
Det smärtar mig så att en man som jag kärade ner mig i totalt för ca sex år sedan har gått och blivit till damm framför mina ögon. Han syns inte med samma skärpa längre, inte samma klara färger och samma pirrande känsla. Jag undrar vad som hände som gjorde honom så förutsägbar och mainstream.

Om

Min profilbild

Jag heter Nina och är 22 år. Jag älskar katter, att fotografera och att skriva. Sedan januari 2014 pluggar jag "Journalistik och multimedia" på Södertörns högskola. Då och då hatar jag livet men jag ger inte upp än. Det ska finnas en mening med allt!

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela