Det är kolsvart inne i den lilla bilen. Natten omsluter oss där vi flyger fram över vägen. Ur högtalarna hörs metalmusik på låg volym, bara för att föraren ska hålla sig vaken, som ett bakgrundsljud för oss i baksätet. Vi sitter tre på rad, sömniga, med hängande huvuden. Två av oss har slutit ögonen, kanske för att världen inte ska snurra fullt så mycket som den gör ikväll. Jag sitter och tittar ut på de kala träden som tycks susa förbi oss. Strålkastarna som lyser upp skogen. Min hals gör ont från alla sånger jag skrikit ut på ett hemmagjort dansgolv någonstans i Uppsala. Vi var återförenade igen, om så bara för en kväll. "If you wanna be my lover, you gotta get with my friends, make it last forever, friendship never ends." 

Det dova mullrandet från hjulen när de rullar på asfalten under oss är sövande men jag somnar inte. Jag har allt för många energidrycker innanför västen.