I mitt hjärta blommar det en rosenbuske.
Om några timmar står jag och mina fina teatervänner på en scen med nervositet som syns i händerna och fjärilar i magen. Det är dags för Invasion! del II och jag är om möjligt ännu nervösare än förra gången. Den där behagligt obehagliga känslan av att inte riktigt veta vad som kommer att hända eller hur det kommer att bli, den känslan. Som att man ska sprängas vilken sekund som helst och får lite andnöd.