Uppe på himlen ser vi en ljusprick. Jag drömde om spöken, kanske det var du.

När frosten äter på träden och näsan blir kall vet man att det är dags att ta fram den röda vinterkappan och smälta in i höstlövens nyanser. När mamma packar in krukorna på balkongen i bubbelplast för att växterna inte ska dö under vintern då vet man att sommaren är över. Och när man måste skrapa bilen på morgonen för att gubben frost har varit där på natten då vet man att SL snart får problem.
Det var soligt idag också och vackert. Mamma och jag åkte upp till kyrkogården och tände ljus som nu står och glittrar som ett minne.
Idag är en ny dag, en solig dag och ovanför molnen skyms solen aldrig.